Lasik.se – Allt om ögonlaser

Vågfrontsbehandlingen grundar sig i metoderna för LASIK (Laser assisted in situ keratomileusis), LASEK (Laser epithelial keratomileusis) och PRK (Photorefractive keratectomy) men den stora skillnaden är att man vid vågfrontsbehandling kan ta bort till ytan mycket små ojämnheter på hornhinnan. Vågfrontsbehandling är en typ av refraktiv kirurgi som passar personer med grövre synfel inom närsynthet och översynthet. Refraktiv kirurgi innebär att man ändrar ögats brytpunkt för ljus och på så sätt också förbättrar synen.

Vid en vågfrontsbehandling ändrar man ljusets brytning gentemot ögat, med andra ord ändrar man på ögats möjlighet att fokusera sig. Detta gör man genom att ändra formen på hornhinnan.
Vågfrontsbehandlingen är indelad i några olika steg där det första är att, med hjälp av microkeratom, ett speciellt kirurginstrument, skär man in i hornhinnans översta lager men lämnar en bit så att man försiktigt kan vika upp ytskiktet, ungefär som ett lock. Fram till denna punkt skiljer sig inte LASIK och vågfrontsbehandlingen åt.

När man försiktigt lyft på det tunna locket, kan man påbörja själva behandlingen. Med hjälp av lasern slipar man bort exakt rätt mängd vävnad i hornhinnans mellanskikt och även mycket små ojämnheter kan slipas bort. När detta är klart lägger viker man tillbaka hornhinnans översta skikt. Genom att slipa bort en del av hornhinnan får ytskiktet en annan form. Man slipar bara bort vävnad på de platser där man ser att hornhinnan har en annorlunda form, resten av ögat låter man bli. När hornhinnan har fått en ny form har också synfelet försvunnit, då man slipat bort det som orsakade det.

De flesta ögonoperationer sker under lokalbedövning och utan narkos. Bedövningen gör dock ingreppet smärtfritt och ibland kan patienten få lugnande medel ifall man anser det vara obehagligt. En vågfrontsbehandling tar, för båda ögonen, oftast inte mer än 20 minuter.
Efter operationen upplever få patienter smärta, de flesta känner inte av någonting.

Vågfrontsbehandling är en trygg och snabb metod av laseroperation. I regel kan patienten återgå till arbetet tre dygn efter operationen. Komplikationer är mycket ovanliga vid vågfrontsbehandling.

Alla kan inte genomgå en vågfrontsbehandling. De som man inte utför ingreppet på är gravida eller ammande, detta på grund av de hormonförändringar som kvinnans kropp redan genomgår. Har man ögonsjukdomar såsom starr eller näthinnesjukdom brukar man inte heller genomgå operationen, på grund av att risken för komplikationer är betydligt högre. Har man immunsjukdommar i släkten kan detta även påverka möjligheten till operation, samt att eventuell diabetes måste vara under kontroll. Dessa restriktioner finns till för patientens säkerhet.

En av de mest populära laseroperationerna har varit Refractive Lens Exchange (RLE). Namnet i sig säger en del om vad ingreppet består av, nämligen utbytandet av ögats lins, men en refraktiv kirurgi innebär även att man ändrar ögats brytpunkt för ljus och på så sätt förbättrar synen. Operationen kan korrigera olika typer av synfel, såsom närsynthet, översynthet och astigmatism. Behandlingen används även i många fall för att korrigera ålderssynthet.

Upptäckandet av att denna typ av operation kunde användas vid vanliga synfel var revolutionerande. Metoden hade funnits ett tag innan den började användas till detta ändamål och tidigare hade man använt den till att utföra operationer på personer med gråstarr, då den egna, grumliga och sjuka linsen byttes ut mot en klar och frisk lins.

Operationer med RLE görs alltid med lokalbedövning och är då helt smärtfri. Lugnande kan ges ifall patienten känner starkt obehag. Själva ingreppet tar inte mer än tio minuter och man opererar bara ett öga i taget. För att få ut den dåliga linsen skär man ett litet snitt vid sidan om hornhinnan och sen separerar man, via sidosnittet, på linsen och övriga hornhinnan. När detta är klart kan man försiktigt suga ut linsen. När den gamla linsen är borta sätter man in en plastlins, som är skräddarsydd för att ge patienten bästa möjliga syn. På grund av att linsen är av plast är den inte flexibel och därför utförs denna operation oftast bara på de personer där den egna linsen redan stelnat, med andra ord är det nästan bara personer över 40 år som genomgår en RLE operation. Det är bara i extrema fall som man genomför operationen hos patienter med ännu flexibla linser.
Återhämtningstiden med RLE är kort och oftast har patienter mycket god synskärpa redan dagen efter ingreppet. Däremot får patienten använda ögonlappar under 3-4 veckor efter operationen, för att skydda den nya linsen tills ögat till fullo vant sig vid den. De är även på grund av ögonlapparna som man bara opererar ett öga i taget så att man ska ha ett öga att se med under tiden det andra är täckt och anpassar sig.

RLE är en operation och då finns det alltid risker för komplikationer. Det kan vara komplikationer i form av infektioner eller inflammationer. Sällsynta komplikationer är att näthinnan lossnar eller en förstoring av gula fläcken. Varje patient får en utvärdering av riskfaktorn för just dem innan de bestämmer sig för en RLE operation.

Itraocular Contact Lens (ICL) skiljer sig från RLE (Refractive Lens Extraction) då man vid denna typ av ingrepp inte tar ut den egna linsen, man sätter bara in en konstgjort lins. Denna behandling korrigerar närsynthet, översynthet och astigmatism och man brukar få mycket goda resultat. På grund av att ICL enbart är ett mikrokirurgiskt ingrepp utförs det endast av ögonkirurger som fått speciell utbildning inom detta område.

En ICL operationen görs endast med lokalbedövning och ingreppet brukar inte ta mer än tjugo minuter att genomföra. På grund av återhämtningstiden opererar man bara ett öga i taget med ICL metoden.  Vid ingreppet gör man ett litet snitt vid sidan om hornhinnan och med hjälp av olika instrument placerar man sedan den extra linsen mellan den egna linsen och regnbågshinnan i ögat. Linsen som sätts in är oftast gjord av kollagen eller silikon. På grund av att man med denna metod inte gör någon åverkan på hornhinnan i sig, genom att till exempel slipa på den, kan personer med mycket tunn hornhinna genomgå en ICL operation. Däremot kan man bli nekad operationen ifall andra delar av ögat inte är friska.

Efter operationen kan patienten känna obehag genom att den extra linsen kan skava lite, dock brukar man aldrig ha svårare värk efter en ICL operation. Redan dagen efter operationen kan patienten uppleva en synförbättring. Efter operationen får patienten använda ögondroppar i 3-4 veckor.  Något som är bra med ICL metoden är att den extra linsen lätt kan bytas ut ifall det skulle behövas.

ICL är en operation och då finns det alltid risker för komplikationer. Det kan vara komplikationer i form av infektioner eller inflammationer. Sällsynta komplikationer är förhöjt ögontryck och bildning av gråstarr. Varje patient får en utvärdering av riskfaktorn för just dem innan de bestämmer sig för en ICL operation.

FS-LASIK (Femtosekund laser assisted in situ keratomileuisis) är en förnyad variant av LASIK (Laser assisted in situ keratomileusis), men den är fortfarande en typ av refraktiv kirurgi som passar de flesta synfel, såsom översynta eller närsynta, med eller utan astigmatism av någon form. Vid FS-LASIK operationen använder man sig dock av Femtosecond-teknologi. Refraktiv kirurgi innebär att man ändrar ögats brytpunkt för ljuset och på så sätt förbättrar synen.

Vid en operation med FS-Lasik ändrar man ljusets brytning gentemot ögat, med andra ord ändrar man på ögats möjlighet att fokusera sig. Detta gör man genom att ändra formen på hornhinnan.
En FS-LASIK operation är indelad i några olika steg, men där man i det första bara gör ett mycket mindre litet lock med lasern i hornhinnan.

När man försiktigt lyft på det tunna locket, kan man påbörja själva behandlingen. Med hjälp av lasern slipar man bort exakt rätt mängd vävnad i hornhinnans mellanskikt. När detta är klart lägger man tillbaka det lilla locket där det snabbt fäster. Genom att slipa bort en del av hornhinnan får ytskiktet en annan form. Man slipar bara bort vävnad på de platser där man ser att hornhinnan har en annorlunda form, resten av ögat låter man bli. När hornhinnan har fått en ny form har också synfelet försvunnit, då man slipat bort det som orsakade det.
I och med att man med FS-LASIK gör ett mycket mindre hål på hornhinnan kan även personer med tunnare hornhinnor genomgå ingreppet.

FS-LASIK sker under lokalbedövning och utan narkos. Bedövningen gör dock ingreppet smärtfritt och ibland kan patienten få lugnande medel ifall man anser det vara obehagligt. En FS-LASIK operation tar, för båda ögonen, oftast inte mer än 20 minuter sammanlagt.
Efter operationen upplever få patienter smärta och de flesta kan vara tillbaka på arbetet med bra syn redan dagen efter. Däremot rekommenderas fortfarande solglasögon/skydd då man i vissa fall kan vara ljuskänslig.

FS-LASIK är, jämfört med många andra alternativ, en av de tryggaste och snabbaste laseroperationerna. Komplikationer såsom ett överkorrigerat fel, torra ögon och astigmatism är mycket ovanliga.

Alla kan inte genomgå en FS-LASIK operation. De som man inte utför ingreppet på är gravida eller ammande, detta på grund av de hormonförändringar som kvinnans kropp redan genomgår. Har man ögonsjukdomar såsom starr eller näthinnesjukdom brukar man inte heller genomgå operationen, på grund av att risken för komplikationer är betydligt högre. Har man immunsjukdommar i släkten kan detta även påverka möjligheten till operation, samt att eventuell diabetes måste vara under kontroll.
Dessa restriktioner finns till för patientens säkerhet.

Liksom LASIK (Laser-assisted in situ keratomileusis) är LASEK (Laser epithelial keratomileusis), i vissa sammanhang även kallat ELSA (Excimer laser subepithelial ablation), ett refraktiv kirurgiskt ingrepp, som även detta behandlar närsynthet, översynthet och astigmatism. Refraktiv kirurgi innebär att man ändrar ögats brytpunkt för ljuset och på så sätt förbättrar synen.

Metoden är en nyare variant av den vanliga PRK (Photo Refractive Keratoplasty) metoden. Vid en LASEKoperation lossar man, med hjälp av en mycket svag alkohollösning, på det yttersta lagret av celler på hornhinnan. När ytskiktet är löst skrapar man försiktigt av det och frigör hornhinnans mellanlager. Med hjälp av lasern slipar man sen ner den vävnad som orsakar synfelet. I och med att man med denna operation har skrapat bort ytskiktet måste man sätta på ett nytt skyddande skikt, ett så kallat plåster. Plåstret är i regel en kontaktlins som får sitta på ögat i ungefär fyra dygn efter operationen. Detta ger hornhinnan tid att återskapa det yttersta lagret som skrapades bort.

En LASEKoperation kallas ibland även för ytmetoden. Ingreppet är snabbt och effektivt, och man slipper eventuell ärrbildning då ytskiktet återskapas från grunden. Många optiker rekommenderar LASEKoperationer före andra laseringrepp, då en är så snabb och effektiv.
Själva ingreppet är smärtfritt och görs under lokalbedövning. Operationen tar i regel inte mer än 20 minuter för behandling av båda ögonen sammanlagt. Däremot får man räkna med ungefär sju dagars återhämtningstid, då det kan ta tid för ögonen att anpassa sig till den laseroperation som utförts. Förutom den skyddande linsen som sätts på ögat rekommenderas det att man en tid efter operationen bär solglasögon/skydd för att skydda ögonen mot starkt ljus som kan påverka ögonens läkningsprocess.
Trots att återhämtningstiden är längre med LASEK än med LASIK så är komplikationerna efter en LASEK operation näst intill obefintliga, därav föredraratt många patienter den.

Alla kan däremot inte genomgå en LASEKoperation. De som man inte utför ingreppet på är gravida eller ammande, på grund av de hormonförändringar som kvinnan upplever. Har man ögonsjukdomar såsom starr eller näthinnesjukdom brukar man inte heller genomgå operationen, eftersom risken för komplikationer är betydligt högre än normalt. Har man immunsjukdommar i släkten kan detta även påverka möjligheten till operation, samt att eventuell diabetes måste vara under kontroll.
Dessa restriktioner finns till för patientens säkerhet.