Liksom LASIK (Laser-assisted in situ keratomileusis) är LASEK (Laser epithelial keratomileusis), i vissa sammanhang även kallat ELSA (Excimer laser subepithelial ablation), ett refraktiv kirurgiskt ingrepp, som även detta behandlar närsynthet, översynthet och astigmatism. Refraktiv kirurgi innebär att man ändrar ögats brytpunkt för ljuset och på så sätt förbättrar synen.
Metoden är en nyare variant av den vanliga PRK (Photo Refractive Keratoplasty) metoden. Vid en LASEKoperation lossar man, med hjälp av en mycket svag alkohollösning, på det yttersta lagret av celler på hornhinnan. När ytskiktet är löst skrapar man försiktigt av det och frigör hornhinnans mellanlager. Med hjälp av lasern slipar man sen ner den vävnad som orsakar synfelet. I och med att man med denna operation har skrapat bort ytskiktet måste man sätta på ett nytt skyddande skikt, ett så kallat plåster. Plåstret är i regel en kontaktlins som får sitta på ögat i ungefär fyra dygn efter operationen. Detta ger hornhinnan tid att återskapa det yttersta lagret som skrapades bort.
En LASEKoperation kallas ibland även för ytmetoden. Ingreppet är snabbt och effektivt, och man slipper eventuell ärrbildning då ytskiktet återskapas från grunden. Många optiker rekommenderar LASEKoperationer före andra laseringrepp, då en är så snabb och effektiv.
Själva ingreppet är smärtfritt och görs under lokalbedövning. Operationen tar i regel inte mer än 20 minuter för behandling av båda ögonen sammanlagt. Däremot får man räkna med ungefär sju dagars återhämtningstid, då det kan ta tid för ögonen att anpassa sig till den laseroperation som utförts. Förutom den skyddande linsen som sätts på ögat rekommenderas det att man en tid efter operationen bär solglasögon/skydd för att skydda ögonen mot starkt ljus som kan påverka ögonens läkningsprocess.
Trots att återhämtningstiden är längre med LASEK än med LASIK så är komplikationerna efter en LASEK operation näst intill obefintliga, därav föredraratt många patienter den.
Alla kan däremot inte genomgå en LASEKoperation. De som man inte utför ingreppet på är gravida eller ammande, på grund av de hormonförändringar som kvinnan upplever. Har man ögonsjukdomar såsom starr eller näthinnesjukdom brukar man inte heller genomgå operationen, eftersom risken för komplikationer är betydligt högre än normalt. Har man immunsjukdommar i släkten kan detta även påverka möjligheten till operation, samt att eventuell diabetes måste vara under kontroll.
Dessa restriktioner finns till för patientens säkerhet.
Inlägg (RSS)